Jag tycker mycket om havet och det gör min barndomsvän också, vi åkte båt till ”mottagningen” idag och vi stod ute på däck och njöt av vinden, vågorna och vattnet. Och de mörka molnen. Det var trevligt och bebisen var tvåmånader och söt som bebisar är mest. Fast med karaktär. Det är det inte alla bebisar som har. Lite mat, lite choklad, kaffe och te och vi uppdaterade varandra om våra liv. Vi har så lite kontakt nuförtiden, vi bodde tillsamman en gång för åtta år sedan. I ett kollektiv. Jag och den nyblivna mamman.

Vännen som jag åkte dit med är min barndomsvän, vi lärde känna varandra på dagis när vi var tre och vi har inte heller någon kontinuerlig kontakt, men vi glider inte riktigt ifrån varandra. Det fungerar att prata när vi ses och vi återupptar vår tradition. Vi ska nämligen ses imorgon också. Som barn så brukade vi alltid ses väldigt mycket under tex en helg. Sov över och umgicks från fredag till söndag. Nu sover vi inte alltid över, det händer, men vi det är inte ovanligt att vi klusterses. Det är bra. Och som vanligt tänker jag att jag skulle vilja ses oftare.

Lämna ett svar