Höst och fixande

Jag undrar om 118 700 är glada att det är såpass många som kommer till min blogg och läser om deras urusla löner. Troligen inte.

Idag är himlen ljusblå, luften sval och solen lite värmande. Precis lagom tidigt höstväder. Jag ska gå en promenad snart, men jag vill sitta och sticka lite först. Har återupptagit halsduken som jag började med förra vintern. Det kändes meningslöst att göra klart den när det blev varmt. Nu börjar det bli kallt igen och det är inte mycket kvar. Bilder kommer läggas upp här sen.

Pappa var på besök idag och jag fick hjälp med att få ner den oerhört otympliga TVn i källaren, kan inte påstå att det var särskilt lätt för pappa att få ner den heller, men han lyckades i alla fall och bra var det för nu kan jag få lite mer ordning. Hoppas att syster kan komma och hämta garderoben snart också. En negativ sak med att städa och fixa iordning hemmet är att jag kommer på en massa småsaker som jag skulle behöva köpa. Förutom lamporna jag skrev om häromdagen så är det tidskriftsamlare, hålslagare och en hylla till badrummet. Bara småsaker, men inte ens det har jag råd med för tillfället så det får skjutas på framtiden.

vinrött=mörkcerise?

Nu håller jag och pappa på och målar med färgen som ska vara i skåpen. Det kommer behövas minst två lager. Färgen som jag valde i affären var en fin vinröd färg, men det tycks mer vara en mörkcerise nyans. Jag hoppas att det blir mer åt vinrött efter andra lagret.

Syster vill att jag ska lyssna på låten jobb och jag försöker fixa det nu. Det regnar fortfarande ute och vi har bara en målarburk så jag och pappa alternerar med målandet.

Bra känsla!

Pappa kom hit och vi åkte och handlade, balkongmöbler och färg. Det blev dyrare än han hade tänkt sig, men jag fick det hela ändå. Det var tur för jag har inga pengar att tala om själv. Den här arbetslösheten har gjort, nåja i kombination med att jag inte vill leva hur snålt som helst, att jag nu mera ligger back ekonomiskt och har ca 500:- att leva på fram till 25 augusti.

Projekt måla om innuti garderoberna har tagit sin början. Vi har nu grundmålat allting och imorgon blir det att måla klart. Vinrött ska det bli och jag ser fram emot det. Det känns otroligt skönt att pilla med praktiskt fixande av den här typen. Efter att pappa hade åkt så skruvade jag ihop hyllan som jag ska ha på balkongen. Det kommer bli hur fint som helst och det är lite synd att sommaren snart är slut. Jag gissar att jag får försöka utnyttja balkongen för varm choklad i höst. Och varma filtar.

Ensam med en bok på balkongen.
Och jag ska sätta upp ett tyg som kanske skyddar mig från rondellen.

Det överblivna rummet, det rummet som jag nu sitter i. Det ska få bli ateljé. I och med ommålningen av klädkammaren så kan jag flytta mina kläder dit och sedan flytta bordet/fixa ett nytt bord och ha här inne. En plats att skapa på. Jag tror på det. Ett bord där saker kan ligga framme, det har jag velat ha länge.

Jag kom att tänka på farfar idag, när vi målade. Han var konstnär och jag ska fråga farmor om jag kan få en tavla eller två. Jag hoppas. De ska vara här inne.

Vad gör du nu för tiden?

Frågan man får när man träffar någon som man inte träffat på länge och jag skruvar på mig. Vad sjutton ska jag svara på det? Jag svarar glatt ”ingenting”, eller lite mer undvikande ”jag söker jobb” eller ”jag är arbetslös”.

Även när jag inte tror att den som frågar syftar bara på vad jag arbetar, eller inte arbetar med så står det still. Jag har ingen aning om vad jag ska svara. Flera gånger har jag funderat på att helt enkelt sätta mig ner och skriva ner ett bra svar som jag sedan kan plocka fram när frågan kommer nästa gång, för frågan kommer alltid en nästa gång. Men i samma stund jag har tänkt den tanken så kommer nästa som säger att det är fånigt, inte ska jag behöva fixa fram ett bra svar på en sådan fråga, det ger sig väl? Men det gör inte det, det ger sig inte.

Jag skulle vilja kunna berätta om något jag håller på med, det behöver inte alls vara ett arbete eller så, men ett projekt av något slag. Att jag håller på och skapar något, att jag har en plan, en riktning. Men det är sällan så, jag har inte så mycket riktning och inte vill jag fixa fram en riktning för att det skulle låta bättre när jag beskriver den för folk. Om jag ska ha en riktning, ett projekt, så ska det vara för att jag vill ha det.

Jag har en återkommande idé om att jag vill skapa någonting, jag kan blir väldigt skapandeinspirerad, känna i hela mig hur mycket jag vill skapa någonting. Ibland kan det handla om text och jag ser hur snyggt texten skulle se ut på sidan jag skapar. Men jag vet inte alls vad jag vill skriva. Eller så vill jag teckna, men vet inte vad jag vill teckna för något.

Skriva är något jag gör kontinuerligt, som här, jag har inte svårt för att hitta ord, men det är olika hur mycket jag arbetar med att hitta de rätta orden. Men jag övar mig hela tiden genom att göra. För att bli bra på något krävs övning och envishet. Om jag ska bli bra på att teckna så behöver jag öva på det, jag var bättre när jag gick i femman än jag är nu. Då tyckte jag fortfarande att det var roligt, nu är inspirationen på noll och jag har bara en vag känsla av att jag skulle vilja teckna mera.

Jag har fixat en blogg för skapandet också, tanken var att jag genom att skriva där skulle motiveras att faktiskt göra något. Det har inte fungerat så bra hittils, men det betyder ju inte att det inte kan börja fungera. Mindervärdeskomplex, det får jag när jag tex läser om Tove Jansson. Samtidigt som jag blir inspirerad kommer den där envisa tanken om att jag inte alls är i närheten av att vara lika bra. Att jag saknar envisheten, att jag ger upp för lätt. Att mina projekt hela tiden dör innan jag ens hunnit påbörja dem.